Den nya bloggen hamnade på bloggspot.com annars stämde förra inlägget

Jag tänkte börja på en ny kula med det här med bloggandet så jag skrotar denna blogg tillförmån för en ny. Jag ska försöka få namnet tvillingklippan.blogg.se. Detta är sista inlägget i denna blogg om inte namnet ändras

Jag har inte haft så mycket tid att jag har kunnat skriva här på evigheter. Idag har vi i alla fall spelat in ett spanskt matlagningsprogram. Det höll nästan inte på att bli något för Borgs kamera krånglade, men när vi hotade den med ett spett så startade den. Det resuklterardetill slut i en jätte god paella och ett mer eller mindre lyckat resulötat att visa upp på spanska lektionen.

Det är aldrig kul att vara sjuk, men den här veckan har det känts mer olägligt än vanligt. Anledningen till det är att under de 2 kommande veckorna kommer de största evenemagen i de 2 dicipliner inom orientering  jag känner att jag är bäst i gå av stapeln. På lördag är det 10-mila och jag ska förhoppniongs viss kunna springa första sträckan. Jag gruvar mig djupt över att denna vecka av sjukdom har berövat mig 2 tillfällen att träna min minst sagt rostiga nattorienterings teknik. Nu verkar det som om jag kommer att få gå ut kl 22:00 på lördag kväll utan att ha användt pannlampa på flera månader.
Sedan är det dax för sesongshöjdpunkten för min andra favorit diciplin, sprint. SM går den 1 maj och jag ska med resten av deltagarna från thor bo natten innan på hotel i Mariestad. En svit med 3 extra sängar. De övriga Thorarna är Carin, Linda, Fanny och Annicka G det vill säga jag är enda killen. Det får den trevliga bi efekten att när någon frågar vad jag har planerat för sista april så kan jag svara att jag ska ta in på hotel med 4 tjejer.

Jag har fått lära mig att om man ska bli en bra orienterare ska man lägga ner lika mycket energi på sina bra kontroller som på sina dåliga.
När jag funderade på hur man kunde motverka all den energi man lägger på att förklara alla sina bommar för alla som vill höra (och en del som helst slipper också) kom jag att tänka på min stackars ouppdaterade blogg.
Min ide är att jag efter varje individuellt lopp ska beskriva min bästa kontroll för hela världen (eller åtminstonde denna bloggs läsare (vilket förmodligen inte är någon))
För att det inte ska bli allt för påfrestande för er som mot förmodan läser min blogg så ska jag skapa en egen katigori för dessa inlägg kallad "Min bästa kontroll" och så får ni välja allmänt för att sortera bort dessa inlägg. Jag ska försöka fortsätta produsera vanliga inlägg också men det har ju inte gått så bra hitintills.

Dagens bästa kontroll var nog 9-10 en sträcka på ca 500m där jag kännde att jag hade koll på var jag var varje steg.
Först sprang jag upp på skogsvägen som löpte nära 9:an och korsade vändplanen. Jag sprang ner längs ett kärr och upp brevid en liten höjd med en brant. Denn lila höjden låg på en större höjd som jag följde tills jag såg en annan brant som jag sprang ner framför. Därifrån kunde jag följa ett surdrag hela vägen fram till kontrollen som var en liten sankmark.

Det bör tilläggas att denna tävling var en av de bästa jag någon sin sprungit placerings mässigt och att jag är väldigt glad och nöjd idag. 

Nu har jag suttit en stund framför youtube och slutit mig till att Rob Paravonian inte bara har ett väldigt svårstavat efternamn utan att han även är väldigt kul att titta på.
Jag kan inte se hur jag någonsin ska kunna tröttna på hans utläggning om Pachelbel's canon in D där han vissar hur lik all musik är eller när han letar logiskaluckor i vänner introt.
Tänkte att det möjligen kunnde interresera någon.

Nu är jag hemma igen efter att ha avslutat tävlandet för min del i JSM.

Jag är nöjd med torsdagens tävling där jag bland annat slog Robert Ohlström för första gången någonsin.

Jag var ientligen änu nöjdare med lördagens tävling, där jag åkte ifrån många konkurenter, ända tills jag föll i en utförsbacke med 4 av 20 km kvar och bröt av skidan.  När man är så trött som man är efter 16 km tävlings skidåkning så reagerar inte kroppen normalt. Jag börgade gråta och jag tror inte att jag har gråttit så mycket sedan mellanstadiet. Jag tror att jag har hämtat mig rätt bra nu i alla fall.

Jag har under den gångna veckan varit med om två saker som får mig att känna mig som en bättre orienterare än någonsin förr.
Det första var i Torsdags då vi hade kavlesnack efter orienteringsträningen. Jag fick reda på att jag stod som första sträckslöpare i andralaget. Ola (utagningsansvarig) vågar altså släppa ut mig i först i Sveriges största kavle. Därefter tillägger han att jag är den andra lags löpare (tillsammans med Erik Walin) som är närmast första laget och bestämmer att. Vi ska anmäla extra lag till vårens staffetter så att jag får öva på förstasträckor. Om vi har 6 personer till en 5-mannakavle ska vi alltså ha 2 lag för att jag ska få extra träning. Snacka om att känna sig behövd.
Den andra saken var dagens tävling i Västerås där jag kom TVÅA trotts att nästan hela startfälltet bestod av västeråsare med kartkännedom.

Innan jag slutar inlägget vill jag nämna att Carola åkte ur melodifestivalen med en av de roligaste miner jag sett.

Jag har upptäckt en brist i mitt ägande av skor.
Man kan ju tycka att 10 par skor (bred definition av skor)
Det är 2 par löpar dojor, 2 pjäxor, 2 par orienteringsskor, inneskor, gummistövlar, v interkängor och sandaler men inga vanliga sommar skor. Det är en brist som bör åtgärdas snabbast möjligt. Det håller inte att gå i vinterkängor till sandal sesongen

Efter en vecka i Björnrike, vemdalen så känner jag att jag har gjort mitt i slalompisten för det här året däremot kommer jag bittert att sakna möjligheten att åka längdskidor.Jag har åkt över 12 mil under den gångna veckan och jag saknar nästan varje meter (undantaget det klassiska intervallpass där någon bestämt sig för att köra över spåren med pistmaskin och sedan glömt att dra upp nya).  Som det ser ut nu blir det nog inget mer skidor tills SM och det känns ju inte helt stabilt.
Jag har också kommit underfund med att storslalom är min diciplin i alpint. Grunden till denna insikt är att mina två favoritbackar i vemdalen är Björnrikets storslalombacke och klövsjös dito.

                       

Nu har jag beslutat att återigen skriva ett inlägg efter en längre frånvaro från bloggandet, anledningen är att jag blev så glad när en av mina högstadie kompisar, Pedram, berömde hur mycket mitt skrivande utvecklats från högstadiet. Pedram själv är den bäste skribent som jag vet och går jornalistik på Rosendal så det betyder mycket att det kommer från honom.

Idag är det "alla hjärtans dag" även i år en helt meningslös dag för mig Men runt omkring mig har kärleken blomstrat på sistonde så kanske, med lite tur, kan lite av den auran komma mig till del tills nästa år. Det vore trevligt att finna någon poäng med denna dag någon gång.

Sportlovsveckan kommer att spenderas i Björnrike, Vemdalen där har de över en meter snö och det kommer bli trevligt som omvexling till barmarken hemma. Förhoppningsvis blir det lite tid över att åka längd på så att jag inte är helt otränad när det senare är dax för SM.

Nu får det räcka för denna gång vi får se när jag känner mig manad att skriva nästa gång. Med lite tur kanske det är redan efter sportlovet.

Nu var det fruktansvärt lång tid sedan jag senatst bloggade. Jag vet inte riktigt vad det beror på faktiskt, jag menar att innan jul och efter jul har jag gjort precis samma saker men nu har jag mycket mindre tid.
Ja ja det lär väl knappast vara någon som saknat denna blogg i alla fall.

Jag fick tillbaka slutprovet i kemi idag med klart MVG och det var jag väldigt nöjd med, vad annars. Bristen på snö är rent hemsk 28 januari och bar backe totalt värdelöst jag tror att jag måste flytta norrut i framtiden så man får lite snö.
Bye

Idag började klockan 5:00 Vi skule åka och köra bergboloppet i borlänge. Bil färden tog 2 1/2 h i båda riktningarna. Robert hade en tung dag då det skulle köras jaktstart med först klassiskt på förmiddagen och fristil på eftermiddagen. Han var långsammast båda loppen.
Jag å min sida hade helt enkelt 10 km klassisk intervallstart. Jag stack ut på den slinga som vi skulle åka 5 varv på efter ett varv kom det om en kille som nyss hade startat. (det var inte den förste som körde om mig men ska jag skriva med alla som kör om mig blir det flera A4) Jag tänkte inte på det först men upptäkte sedan att han inte åkte så mycket fortare än mig, så jag bestämde att jag skule bita mig fast i ryggen på honom och inte släppa. Efter nästan hela det varvet fick jag en chans att åka om och efter det åkte jag bara ifrån honom. till på köpet tog min åkning mig förbi 2 personer till så det kan inte annat än räknas som ett rejält fall framåt.

Idag var det testlopp på träningen jag sprang de 4 ganska kuperade kilometrarna på 15:47 det var näst snabbast av alla så med lite god vilja kan man säga att jag är näst snabbast i klubben. Annars kan jag meddela att vi har hantverkare hamma som bygger om vårat badrum så vi bor för tillfället på två rum mindre det känns trångt men jag anntar att man blir bortskämd av att bo i ett så pass stort hus.